Trappstädning i Kil och Karlstad – E.C. Fastighetsstäd

Trappstädning omfattar de ytor i ett trapphus som smutsas av att många rör sig genom huset. Grunden är en överenskommen lista som anpassas efter antal våningar och plan. Golven i trappor och på våningsplan sopas eller dammsugs och moppas, och trappnosar och hörn där damm samlas tas med.

Entrén är husets mest utsatta yta. Här dras grus, löv och väta in utifrån, och därför får entrégolv, mattor och glasytor vid porten extra uppmärksamhet. Portens handtag, porttelefon och postboxar är kontaktytor som många rör vid dagligen och som torkas av för att hålla nere smuts och slitage.

Ledstänger och räcken rengörs längs hela trappan, eftersom de tar emot många händer och snabbt känns kladdiga. Även fönster och glaspartier i trapphuset, elementbaksidor och lister ingår enligt intervall, liksom spindelväv i hörn och tak. I hus med hiss rengörs hissgolv, väggar, speglar och knappsats, som annars blir en samlingspunkt för smuts.

Medlen väljs efter ytmaterialen så att sten, klinker, målade ytor och trä behandlas var för sig utan att repas eller mattas. Dukar och redskap byts mellan olika delar för att inte föra smuts vidare, och entréns smuts hålls skild från våningsplanens. Allt material och alla maskiner tas med av teamet.

Vad som ingår varje gång styrs av listan, och den kan utökas med moment som fönsterputs, golvvård eller storstädning av tvättstuga och gemensamma utrymmen med jämna mellanrum. På så vis hålls en jämn grundnivå i trapphuset samtidigt som mer krävande insatser planeras separat och kan aviseras till de boende i förväg.

Trapphusets belysning och entréns dörrmattor kontrolleras i samband med städningen, eftersom en trasig lampa eller en genomsliten matta både syns och påverkar hur rent huset upplevs. Sådant noteras och rapporteras till fastighetsägaren så att det kan åtgärdas i tid.

En trappstädning börjar med en genomgång av fastigheten så att listan speglar de faktiska ytorna. Vid genomgången bestäms antal plan, om hiss och gemensamma utrymmen ingår, hur ofta städningen ska ske och hur teamet tar sig in. Tillträde löses vanligen med nyckel eller portkod enligt en överenskommelse med ägaren eller föreningen.

Själva städningen följer en ordning som ger ett jämnt resultat. Arbetet börjar högst upp och rör sig nedåt genom huset, så att damm och smuts inte dras upp till redan städade plan. Entrén tas ofta sist eftersom den smutsas mest och annars skulle föra in grus i det som nyss gjorts rent.

Intervallet läggs efter hur huset används. Ett hus med många lägenheter, hiss och hög genomströmning behöver tätare städning än ett litet trapphus med få boende. Många fastigheter har veckostädning som grund, medan mindre hus kan klara sig med varannan vecka. Golvvård och fönsterputs läggs in mer sällan.

Tidpunkten planeras så att arbetet stör de boende så lite som möjligt. Tider från 06 på morgonen till midnatt gör att städningen kan läggas på dagtid när de flesta är på jobbet, eller vid en fast tid som de boende känner igen. Vid golvvård eller andra moment som kräver torktid aviseras det i förväg.

Arbetet avslutas med en avstämning mot listan, och eftersom samma team återkommer noteras avvikelser som en trasig lampa, klotter eller en fläck som behöver punktinsats. Skulle något inte blivit rätt åtgärdas det inom ramen för nöjd-kund-garantin efter att ägaren eller föreningen hört av sig, och intervallet kan justeras när behovet ändras.

Behovet av trappstädning går att läsa av på huset och på hur de boende reagerar. Ett tydligt tecken är att entrén känns smutsig redan kort efter städning, vilket ofta beror på grus och väta som dras in och kräver tätare intervall under vissa perioder. Ett annat är klagomål på kladdiga ledstänger, damm i hörn eller fläckar på våningsplanen.

Antalet boende och husets höjd styr mycket. Ju fler lägenheter och våningar, desto mer trafik i trapphuset och desto snabbare smutsas golv, hiss och entré. Ett hus med hiss har dessutom en yta som samlar smuts och fingeravtryck och som behöver regelbunden rengöring för att inte kännas ovårdad.

Säsongen påverkar tydligt. Under höst och vinter drar löv, grus, salt och snömodd in i entréer och trapphus, vilket ofta motiverar tätare städning under de månaderna. Under våren följer pollen och sanddamm när gatorna sopas, och även då kan intervallet behöva tätas tillfälligt.

Även enskilda händelser skapar behov. Efter en inflyttning, en renovering i huset eller en fest i en gemensam lokal kan en extra insats behövas utöver den löpande städningen. Klotter eller nedsmutsning som upptäcks tas om hand vid nästa besök eller med kort varsel om det behövs.

Det enklaste sättet att hitta rätt intervall är att beskriva fastigheten: antal våningar och lägenheter, om hiss och gemensamma utrymmen finns och hur entrén används. Utifrån det föreslås ett upplägg, och eftersom samma team återkommer märks förändringar tidigt så att intervallet kan justeras innan de boende hör av sig.

Golvvård är en insats som ofta läggs in utöver den löpande trappstädningen. Stengolv och klinker i äldre trapphus mår bra av regelbunden skötsel som håller ytan i skick beroende på material, och entrégolv som utsätts för salt och grus kan behöva djupare rengöring ett par gånger om året. Genom att planera in golvvården i förväg och avisera de boende undviks halka och blöta golv på olämpliga tider, och trapphuset håller en jämnare standard över hela året.