Trappstädning i bostadsrättsförening – vem ansvarar?

Ansvaret ligger på föreningen

I en bostadsrättsförening ägs trapphus, entré och andra gemensamma utrymmen av föreningen tillsammans, inte av de enskilda medlemmarna. Därför är det föreningen, genom styrelsen, som ansvarar för att dessa ytor sköts och hålls rena. Ansvaret för städningen skiljer sig alltså från ansvaret för den egna lägenheten, som varje medlem sköter själv. Det är denna gräns som ofta orsakar frågor när en trappa känns eftersatt.

Styrelsen fattar beslut om hur städningen ska ordnas, inom ramen för föreningens stadgar och budget. Det kan ske genom att de boende turas om enligt ett schema, eller genom att en städfirma anlitas för att sköta det löpande. Båda modellerna är vanliga, och valet beror på föreningens storlek, ekonomi och hur väl ett eget schema fungerar i praktiken.

En hyresrätt fungerar annorlunda, eftersom det där är fastighetsägaren som ansvarar för de gemensamma ytorna. Men principen är densamma: den som äger de gemensamma utrymmena ansvarar för att de sköts, och kostnaden bärs av ägaren respektive föreningen.

Att ansvaret ligger på föreningen betyder också att standarden på trappstädningen blir en gemensam angelägenhet. En välskött trappa påverkar både trivsel och hur fastigheten uppfattas, och är därför något styrelsen har anledning att prioritera.

Städa själva eller anlita firma

Många mindre föreningar börjar med att de boende turas om att städa trapphuset enligt ett schema. Fördelen är att det är billigt, och nackdelen är att resultatet ofta blir ojämnt beroende på vem som har turen och hur noga var och en är. Med tiden brukar engagemanget dessutom svalna, och vissa gör mer än andra, vilket kan skapa irritation.

Att anlita en städfirma ger en jämn standard och tar bort en källa till konflikt mellan grannar. Samma team kommer regelbundet och sköter trapphuset enligt en överenskommen lista, oavsett hur de boende hinner eller vill. För många föreningar är det värt kostnaden just för att slippa administrationen och ojämnheten.

Kostnaden för en anlitad firma är en förvaltningskostnad som fördelas via avgiften, och den är avdragsgill för föreningen. Sett per lägenhet blir det ofta en blygsam summa, särskilt i förhållande till den tid och det engagemang ett eget städschema kräver.

Valet handlar alltså om att väga en lägre kostnad mot ojämnt resultat och administration, mot en högre kostnad med jämn standard och mindre besvär. Ju större föreningen är, desto oftare landar valet i att anlita en firma.

Vad en trappstädning bör omfatta

En trappstädning omfattar de ytor i trapphuset som smutsas av att de boende rör sig genom huset. Golv i trappor och på våningsplan sopas eller dammsugs och moppas, och trappnosar och hörn där damm samlas tas med. Ledstänger och räcken rengörs längs hela trappan, eftersom de tar emot många händer och snabbt känns kladdiga.

Entrén är husets mest utsatta yta, där grus och väta dras in utifrån, särskilt under vinterhalvåret. Entrégolv, mattor och glasytor vid porten får därför extra uppmärksamhet, och portens handtag, porttelefon och postboxar torkas av som kontaktytor. En ren entré påverkar intrycket direkt när man kliver in.

I hus med hiss rengörs hissgolv, väggar, speglar och knappsats, som annars snabbt samlar smuts och fingeravtryck. Fönster och glaspartier i trapphuset, elementbaksidor och lister ingår enligt intervall, liksom spindelväv i hörn och tak.

Vad som ingår varje gång bör framgå av en överenskommen lista, så att både styrelse och boende vet vad som utförs. Listan gör det också möjligt att följa upp och att lägga till moment som golvvård eller fönsterputs med jämna mellanrum.

Att vad som ingår framgår av en lista gör också att medlemmar kan se vad de betalar för via avgiften. Öppenhet kring städningen minskar frågor på stämmor och gör att styrelsen kan hänvisa till en tydlig överenskommelse.

Gemensamma utrymmen utöver trapphuset

Många föreningar har fler gemensamma utrymmen än själva trapphuset, och de behöver också skötas. Tvättstugan är ett sådant, med maskiner som torkas av, luddlådor och bänkar som rengörs och golv och golvbrunnar som tas om hand, så att en yta som många delar hålls hygienisk.

Soprum och miljörum kräver regelbunden rengöring för att hålla nere lukt och skadedjur, med golv och kärlplatser som återkommande fokus. Cykelrum, barnvagnsrum och gemensamma lokaler hör också ofta till, liksom garage där golv behöver hållas fria från grus och oljespill.

Att samla alla gemensamma utrymmen i ett och samma städupplägg gör förvaltningen enklare för styrelsen. Då ansvarar en och samma kontakt för helheten, och inget utrymme faller mellan stolarna, vilket annars lätt händer när ansvaret delas upp.

En sådan samlad skötsel kallas ofta fastighetsstädning, och den bygger vidare på trappstädningen genom att omfatta hela fastighetens gemensamma ytor med olika intervall efter behov.

Kostnad och uppföljning

Kostnaden för trappstädning sätts efter antal våningar, om hiss och gemensamma utrymmen ingår och hur ofta huset ska städas. Den anges vanligen per tillfälle eller månad, vilket gör den förutsägbar för föreningens budget. För en förening är städningen en avdragsgill förvaltningskostnad.

Sett per lägenhet blir kostnaden ofta rimlig, särskilt jämfört med den tid och det engagemang ett eget städschema kräver av de boende. Många föreningar upplever att en anlitad firma är väl använda pengar just för att den tar bort en återkommande källa till diskussion.

Uppföljning underlättas av att arbetet utgår från en lista och att samma team återkommer. Avvikelser som en trasig lampa, klotter eller skador noteras och rapporteras till styrelsen, vilket gör att fel fångas upp tidigt utan att någon boende själv behöver hålla koll.

Att stämma av städningen med jämna mellanrum, till exempel inför en stämma, gör att den följer husets behov. Intervallet kan tätas under vintern och glesas ut under sommaren, så att föreningen betalar för det som faktiskt behövs.

Så går ni vidare i föreningen

Om trappstädningen är en återkommande fråga i föreningen är det ofta värt att ta upp den strukturerat i styrelsen. Börja med att kartlägga vilka gemensamma utrymmen som finns och hur de sköts i dag, och vad som fungerar respektive inte.

Be sedan om en offert utifrån fastigheten: antal våningar, om hiss och gemensamma utrymmen ska ingå och önskat intervall. En kostnadsfri offert ger ett konkret underlag att jämföra mot dagens lösning och att presentera för medlemmarna.

Tänk långsiktigt. En jämn städstandard höjer trivseln och skyddar fastighetens ytor över tid, och en fast leverantör som känner huset ger kontinuitet som ett roterande boendeschema sällan når upp till.

Vill ni se hur en trappstädning eller en samlad fastighetsstädning läggs upp finns båda beskrivna, med vad som ingår och hur intervallen kan anpassas efter just er fastighet.